Olika typer av texter
#Brev
Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort anges överst i högra hörnet. En trevlig hälsningfras och avslutningsfras ska också finnas med. Exakt vad för hälsningsfras och avslutningfras du skriver beror på vem du skriver till. Du måste anpassa ditt språk till mottagaren. Det är skillnad på att kriva ett brev till en kompis och till t.ex. skolministern. Innehållet i brev brukar följa vissa mönster. Om du svarar på ett brev är det bra att återknyta till förra brevet för att visa att du läst det. Huvudämnet för brevet brukar vara nyheter eller andra intressanta saker som hänt på sistone. Om du samtidigt berättar vad du känner eller tänker blir brevet mer personligt. Ställ gärna frågor til den du skriver till. På så sätt ger du den du skriver till en anledning att skriva tillbaka. Avsluta brevet med att skriver under med ditt namn.
#Insändare
I en insändare uttrycker man sina åsikter i ett visst ämne. Man brukar börja att skriva vad man reagerat på, och sedan uttrycker man sina åsikter om saken. Det gäller att övertyga läsaren att man har rätt. Därför motiverar man varför man tycker på ett visst sätt, man ger argument för åsikter. Den som effektivt att vädja till känslor i insändaren, då känslor påverkar våra beslut. Gör dig inte lustig över andras åsikter. Den som förlöjligar andras åsikter ger bara intryck av att inte ha något att komma med. Ge konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas istället. Ofta avslutar man insändaren med att uppmana till någonting. Det brukar vara en slags sammanfattning av vad insändaren handlar om. Glöm inte att skriva under din insändare med en signatur. Skriv alltid en rubrik till din insändare. Rubriken ska tala om vad insändaren handlar om.
#Debattartikel
Debattartikel handlar om precis som insändare också om att skriva egna åsikter samt att motivera åsikterna med argument. En debattartikel är betyder längre än en insändare och oftast skrivs debattartikeln av en författare, politiker eller en expert inom något område. Att skriva en debattartikel kallas också för att man skriver en argumnterande text.
#Novell
En novell är en slags berättelse som ska inledas tvärt, mitt i handlingen ofta med tillbakablicker på vad som hänt tidigare. Texten är kort. Den är koncentrerad till en händelse som utspelas under kort tid. Antalet personer är litet. Miljön och personers yttre egenskaper beskrivs kortfattat. Läsaren får följa en persons tankar, hur den känner sig och beter sig. Novellen skrivs i tredje person (han, hon). Slutet innehåller oftast en poäng och knyter an till novellen början.
#Krönika
I en krönika skriver krönikören sina personliga tanker kring en aktuell händelse. Den aktuella händelsen kan vara krönkörens privata eller något som tagits upp i massmedia. Ofta vill krönikören få läsaren att börja tänka efter själv. Genom att formulera sina egna tankar och funderingar villa han eller hon väcka läsarens engagemang. Krönikor finns i de flesta dags och veckotidningar. De är utformade som spalter och ofta är det en återkommande krönikor som har egen spalt och skriver i varje nummer av tidningen. Krönikörerna är inte alltid journalister. De kan vara författare, politiker eller kändisar. De senaste åren har det dykt upp en ny sorts krönika. Texterna handlar om dem själva och kan ibland likna dagboksanteckningar.
#Artikel
Artikelar återfinns i tidningar. En artikel inleds nästan alltid med en ingress. Ingressen är kort men sammafattar det viktigaste som artikeln handlar om. Ingressen ska göra läsaren nyfiken på att läsa resten av artickeln. Efter ingressen kommer brödtexten. Brödtext kallas hela den löpande texten som kommer efter ingressen. Här presenteras olika fakta, slutsatser och konsekvenser. Artikeln avslutas med att författaren skriver under med sitt namn.
|